Exempel på litterära figurer
-
Pontus Koch
Man
Han är född gotlänning, men är bosatt i Malmö där han också arbetar. Kriminalkommissarie Pontus Koch är medelålders, blek och mager, bär glasögon och har ”mahognyfärgat” hår. Han är också frånskild och ensamstående, samt alltid välklädd i grått och svart. Som mordutredare är han eftertänksam, noggrann – och rätt långsam, enligt hans skapare Sten Wilding (pseudonym för Bennie Liljenfors).
Förekommer i:
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
John Puller
Man
Hans far är en legendomsusad general, hans mor försvann då han var liten och hans bror sattes i fängelse för landsförräderi. Enligt David Baldacci är John Puller storvuxen ”som ett berg” och dessutom den amerikanska armens bästa utredare. Han är vältränad, attraktiv och okuvlig då han söker sanningen. Han har tillfälliga förhållanden med olika kvinnor, bl.a. Pentagon-generalen Julie Carson.
Förekommer i:
-
Sten Wall
Man
Han älskar mat, främst husmanskost, och det har resulterat i en viss övervikt som kommissarie Sten Wall försöker bekämpa genom långa promenader i halländska Staden. Där löser han också brott i en lång svit deckare av Björn Hellberg. Den sympatiske, något sävlige Wall, som åldras ovanligt långsamt, är ungkarl men sedan flera år särbo med Ulla i Göteborg. Och han semestrar gärna på Bornholm.
