Exempel på litterära figurer
-
Francis Hancock
Man
Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
John Rebus
Man
Skotsk polisman, i huvudsak verksam i Edinburgh i de flesta av de romaner Ian Rankin skrivit om honom. Rebus är en ensamvarg, inte lätt att samarbeta med, och inte alltid så populär hos polisledningen. Han har alkoholproblem, är född 1947 i Cardenden, Fife, och politiskt ointresserad. I de senaste böckerna är han pensionerad, men värvad till en s.k. ”cold case”-grupp inom polisen.
-
Cato Isaksen
Man
Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.
