Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • David Weber

    Man

    Rutinerad kriminalreporter, född 1949, död 2003. Böckerna om honom är skrivna av Ulla Bolinder, och består i huvudsak av anteckningar, intervjuer, dokument etc. om brottsfall. Dock framgår det bl.a. att David Weber som ung arbetade i en lång rad yrken innan han som 22-åring blev journalist, att han skilt sig från Sonja, som han har dottern Hilda med, och blivit sambo med Ulla Bolinder(!).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Utsaga Bild på bokomslag för Gärningsman Bild på bokomslag för Intrång Bild på bokomslag för Uppsåt Bild på bokomslag för Domslut
  • Anton Modin

    Man

    1984 skulle han fylla 19 år, och gjorde lumpen som attackdykare på Kustjägarskolan. Anton Modin siktade på en militär karriär, men blev istället anställd av en hemlig svensk säkerhetstjänst. Han lämnade denna sedan han förlorat fru och barn i Estonia-katastrofen. Både före och efter detta låter författaren Anders Jallai honom bli involverad i en rad verkliga svenska politiska brottsfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Spionen på FRA Bild på bokomslag för Landsförrädaren Bild på bokomslag för Natoagenten Bild på bokomslag för Bilderbergmötet Bild på bokomslag för Anton Modin : i rikets tjänst +7 st
  • Miss Jane Marple

    Kvinna

    En timid och vänlig men principfast äldre dam och amatördetektiv, skapad av Agatha Christie och bosatt i den lilla engelska byn St. Mary Mead, där invånarnas vanor och ovanor gjort hennes till en skicklig människokännare. Hon löser ofta intrikata fall enbart genom att höra redogörelser för dem, men ger sig då och då också ut på resor, såväl i hemlandet som till utlandet.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett mord annonseras Bild på bokomslag för 4.50 från Paddington Bild på bokomslag för Mordet i prästgården Bild på bokomslag för Spegeln sprack från kant till kant
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur