Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Carl Hamilton

    Man

    Den svenske hemlige agenten Carl Hamilton, kallad Coq Rouge, är född 1954 i en adlig släkt samt attackdykare. Efter att ha utbildats i USA och tränats av CIA arbetade han för den militära underrättelsetjänsten OP5, men blev senare generaldirektör för Säkerhetspolisen. I sin ungdom var han dock vänsterradikal. Han är huvudperson i runt ett dussin bästsäljande thrillers av Jan Guillou.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Coq Rouge : berättelsen om en svensk spion Bild på bokomslag för Den demokratiske terroristen Bild på bokomslag för Den enda segern Bild på bokomslag för Fiendens fiende Bild på bokomslag för Den hedervärde mördaren +7 st
  • Karen Pirie

    Kvinna

    Hon är en överviktig arbetsnarkoman, men dessutom sällsynt skicklig på att utreda gamla, olösta fall i polisromaner av Val McDermid. Karen Pirie är chef för Historic Cases Unit med huvudkontor i skotska Fife. Hennes privatliv är minimalt – men inkluderar en käresta, hennes kollega Phil Parhatka, och hon sörjer djupt när han dödas i tjänsten. Men hon kastar sig snabbt över nästa ”cold case”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett fjärran eko Bild på bokomslag för Mörka domäner Bild på bokomslag för Döden vittnar
  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek