Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Johannes Brobeck

    Man

    Den nypensionerade fängelseprästen Johannes Brobeck är född på juldagen. Hans vänliga sätt har gjort honom mycket omtyckt, och han får därför mot sin vilja kunskaper om brottsfall som han hjälper Göteborgspolisen att utreda. Han är singel, kort och något rundlagd, med kraftig näsa, gråsprängt hår och klarblå ögon. I sin ungdom var han vänsteraktivist, berättar författaren Mats Ahlstedt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dockmakarens dotter Bild på bokomslag för Trasdockorna Bild på bokomslag för Ondskans spår
  • Carol Jordan

    Kvinna

    Kriminalaren Carol Jordan leder en specialgrupp för utredning av grova våldsbrott i fiktiva Bradfield i England. Hon samarbetar med profileraren Tony Hill i en svit deckare av Val McDermid. De har ett trassligt privat förhållande, som tar slut när Jordan lämnar yrket: hon bryter ihop efter mordet på hennes bror. Senare gör hon dock come back i poliskåren, och samarbetet med Hill upphör inte.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sista frestelsen Bild på bokomslag för Andras plåga Bild på bokomslag för Sjöjungfrun sjöng sin sång Bild på bokomslag för Under ingrodda ärr Bild på bokomslag för Med gift i blodet
  • Salvo (Salvatore) Montalbano

    Man

    Kommissarie Montalbano – av sin skapare, italienaren Andrea Camilleri, uppkallad efter den spanske kriminalförfattaren Manuel Vázquez Montalbán – är född sicilianare och verksam i den fiktiva staden Vigàta på hemön. Hans humör och envishet ger honom en hel del problem, men i grund är han en samvetsgrann, energisk yrkesman, och strängt trogen mot fästmön Livia Burlando.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Terrakottahunden Bild på bokomslag för Violinens stämma Bild på bokomslag för Vattnets form Bild på bokomslag för Montalbanos nyår Bild på bokomslag för Krukmakarens åker
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för