Exempel på litterära figurer
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Lisa Stark
Kvinna
Polis i Falsterbo, drygt 40 år gammal samt änka och ensamstående mor sedan hennes kollega och make dödats i tjänsten. Hon inleder så småningom ett förhållande med den f.d. åklagaren Fredrik Hjort. Lisa Stark är handlingskraftig, snygg och trevlig samt en duktig utredare, försäkrar författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Vilket behövs, med tanke på en del av hennes ”medarbetare”…
-
Kjell Myrman
Man
Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).
-
Kafa Iqbal
Kvinna
Hon är född i Jordanien, vilket kan anas av hennes hy: hon ser ständigt solbränd ut, enligt författaren Ingar Johnsrud. Men Kafa Iqbal är anställd av norska säkerhetspolisen som expert på religiösa terrorister då hon introduceras för läsarna – dock går hon snart över till Oslos kriminalpolis. Hon är vacker, slank, med mörkt, axellångt, mittbenat hår. Dessutom duktig på karate – och singel.