Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • George Kesser

    Man

    Son till en välbärgad men snål lumpkvarnsinnehavare i polska Posen. Pojken rymde hemifrån och blev en mer eller mindre framgångsrik svindlare i böcker av Anders Eje (pseudonym för Axel Essén). Den charmerande George Kesser är lång och mager, med kantigt ansikte. Han är gift med Juanna, som har arabiskt blod i ådrorna, och han anses vara svensk kriminallitteraturs första gentlemannaskurk.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för George Kessers generalkupp : en roman om några skojare, en verklig prins och en förtjusande fröken Bild på bokomslag för Herr Kesser i Stockholm : och andra berättelser
  • Ella Werner

    Kvinna

    Hon föddes som Lana Miljanovic i Kroatien, men åtta år gammal flydde hon med föräldrarna från inbördeskriget till Sverige, berättar författaren Mats Ahlstedt. Ella Werner bytte förnamn, och sedan även efternamn efter ett kort, olyckligt äktenskap med advokaten Leonard Werner. Hon är singel och söt, med mörkt, långt hår och bruna ögon, samt handlingskraftig profilerare vid Göteborgspolisen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för När inget annat återstår Bild på bokomslag för Öga för öga, tand för tand Bild på bokomslag för Ondskans ansikte Bild på bokomslag för Trojanen Bild på bokomslag för Guldmakaren
  • Harry Bosch

    Man

    Egentligen heter han Hieronymus Bosch, men kallar sig, av förklarliga skäl, Harry. Hans mor var prostituerad och blev mördad, hans far är en välkänd advokat som han träffade först som vuxen. Harry Bosch var soldat, och blev därefter polis i främst Los Angeles. Han har varit gift och har en dotter samt flera flickvänner. Och så är han huvudperson i en lång rad deckare av Michael Connelly.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den sista prärievargen Bild på bokomslag för Återkomsten Bild på bokomslag för Fallen ängel Bild på bokomslag för Svart eko Bild på bokomslag för Mörkare än natten +21 st
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek