Exempel på litterära figurer
-
Nikolaj Malmsten
Man
Tidigare arbetade han för bl.a. Interpol i Paris, men nu är han kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg berättar om en serie polisromaner. Nikolaj Malmsten har mörkt, lite lockigt hår, charmigt leende och ett litet ärr i pannan. Han har ett skakigt förhållande med sin f.d. sambo Maria, och han jobbar ofta i par med kollegan Isabella Knyckare.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Gereon Rath
Man
En kriminalare och krigsveteran i Köln, som efter ett fatalt tjänstefel 1929 blir förflyttad till Berlin. Gereon Rath är enligt författaren Volker Kutscher mellan 30 och 40 år gammal, slank, skicklig, envis samt morfinmissbrukare p.g.a. traumatiska krigsupplevelser. I Berlin träffar han polisstenografen Charlotte ”Charly” Ritter; de inleder ett förhållande, gifter sig och bildar familj.
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.