Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
Gunvald Larsson
Man
Han är född på Östermalm i en militärfamilj som han föraktar, han är marxist, klädsnobb, sarkastisk och tar lätt till våld. Han är ensamstående, närmare två meter lång, stark som en tjur, har tättsittande ögon och petar gärna tänderna med en papperskniv. Förutom detta är Gunvald Larsson en viktig medlem i poliskollektivet runt Martin Beck i de flesta böckerna av Maj Sjöwall & Per Wahlöö.
-
Nils Holgersson
Man
Lång, vältränad och snygg herre, verksam i mitten av 1900-talet då han var känd som Sveriges yngste kriminalkommissarie. Nils Holgersson bor vid Odenplan i Stockholm, men reser en hel del i yrket. Han är ungkarl, och syns inte sällan som privatperson ute i nattlivet. Han introducerades i en stafettroman 1992, och återkom i en volym med kriminalgåtor samt tre romaner av Kjell E. Genberg.
Förekommer i:
-
Jules-Joseph Maigret
Man
Fransk kriminalkommissarie som är något av en ikon i kriminallitteraturen. Maigret var en bondpojke som blev polis mest av en slump, och snabbt gjorde karriär till ett kontor i polishögkvarteret vid Quai des Orfêvres i Paris. Böckerna av belgaren Georges Simenon skildrar inte bara kommissariens utredningar, utan även hans privatliv som inkluderar ett lyckligt men barnlöst äktenskap.
Förekommer i:
