Exempel på litterära figurer
-
Hanna Skogholm
Kvinna
En medelålders, lång, slank och mörk rättspsykiater i Göteborg, gift med religionshistorikern Jan och mor till tre barn. Som liten opererades hon för sin klumpfot. Hanna Skogholm löser en svit märkliga mordfall i romaner av Sven Westerberg. Men hon är egentligen ingen detektiv – snarast en psykologisk utredare. Ibland utsätts hon och familjen för hot och attentat från bl.a. nynazister.
Förekommer i:
-
Astrid Brunelius
Kvinna
Gladlynta prostinnan Astrid Brunelius är en medelålders dam med ”stadig” figur, gråbruna ögon, humor och god livsaptit. Hon är lyckligt gift med den disträe prästen Daniel, med vilken hon fått två barn; dottern Gunhild är vuxen och gift, sonen Torsten dog i en olycka. Hon bor i fiktiva Brunnsköping, och löser mord i en handfull deckare av Helena Poloni (pseudonym för Ingegerd Stadener).
Förekommer i:
-
Ewa Moreno
Kvinna
Hon ser bra ut, är mörk och intelligent, och dessutom kriminalare i författaren Håkan Nessers fiktiva stad Maardam. Dock arbetar hon också på egen hand ibland. Ewa Moreno svärmar platoniskt för den gifte kollegan Münster, men har förhållanden först med valutahandlaren Claus Bradher och senare med sin granne Mikael Bau. Hon uppskattar vällagad mat och ett glas vin samt att duscha – länge.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
