Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Statsrådet

    Man

    Hans namn är en lika väl förborgad hemlighet som författarens Bo Baldersons verkliga identitet. Statsrådet – som suttit i såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar – har ärvt en väldig förmögenhet, är lyckligt gift och har 16 barn (varav ett adopterat). Han älskar att lösa mordfall, på sitt eget sätt och till omgivningens förtvivlan, men till allas stora häpnad lyckas han också…

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden
  • Evert Bäckström

    Man

    Han är kriminalpolis, dessutom homofob, sexistisk manschauvinist, mutkolv, egenkär skrytmåns, alkoholmissbrukare och småfifflare som ser ner på de flesta kolleger och medmänniskor. Men Bäckström är också en (minst sagt) okonventionell och – mycket till mångas häpnad – skicklig mordutredare. Han har allt från små biroller till huvudroller i de flesta av Leif G.W. Perssons polisromaner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Linda - som i Lindamordet : roman om ett brott Bild på bokomslag för Faller fritt som i en dröm : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Den som dödar draken : en roman om ett brott Bild på bokomslag för Den döende detektiven Bild på bokomslag för Den sanna historien om Pinocchios näsa
  • Bertil Durell

    Man

    Han känns igen på sitt röda hår och den knubbiga figuren. Därtill har han vildsint färgglada slipsar och kan vissla alla de mest kända ariorna ur de mest kända operorna. När läsarna f.f.g. möter Bertil Durell är han kriminalassistent, men befordras raskt under årens lopp. Dessutom gifter han sig med den politiskt radikala Vera Bernheim samt löser ”omöjliga” brott i romaner av Jan Ekström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morianerna Bild på bokomslag för Träfracken Bild på bokomslag för Ålkistan
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för