Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Jonas Carlesson

    Man

    Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pil och båge : en bok om mordet i Losta Bild på bokomslag för Sista skriket
  • Jules-Joseph Maigret

    Man

    Fransk kriminalkommissarie som är något av en ikon i kriminallitteraturen. Maigret var en bondpojke som blev polis mest av en slump, och snabbt gjorde karriär till ett kontor i polishögkvarteret vid Quai des Orfêvres i Paris. Böckerna av belgaren Georges Simenon skildrar inte bara kommissariens utredningar, utan även hans privatliv som inkluderar ett lyckligt men barnlöst äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maigret gillrar en fälla Bild på bokomslag för Maigret i New York Bild på bokomslag för Maigret och den gamla damen Bild på bokomslag för Maigret och hans mord Bild på bokomslag för Maigret på nattklubb
  • Mervyn Bunter

    Man

    Näst Wodehouses oförliknelige Jeeves anses Bunter vara litteraturens mest kände butler av klassisk engelsk typ. Han är en tålmodig och ständigt korrekt betjänt åt lord Peter Wimsey i de klassiska deckarna av Dorothy L. Sayers, och utför även med heder en del spaningsuppdrag. Han tappar koncepterna endast då hushållerskan tvättar av de dammiga, omsorgsfullt lagrade portvinsflaskorna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Drama kring ung dansör Bild på bokomslag för Kamratfesten Bild på bokomslag för Lord Peters smekmånad Bild på bokomslag för Oskuld och arsenik
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för