Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Francis Hancock

    Man

    Hans far var engelsman, modern från Indien. Själv är Francis Hancock begravningsentreprenör i London under andra världskriget, då tyskarna bombade staden. Hans upplevelser under första världskriget, då han var soldat, har gett honom psykiska problem. Han är mycket tillbakadragen, vilket dock inte hindrar att han är en duktig om än ovillig amatördetektiv i en svit böcker av Barbara Nadel.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dödlig rättvisa Bild på bokomslag för Sorgens arv
  • Rhea Moser

    Kvinna

    Jurist, född 1960, med judisk mor och dansk far. Rhea Moser har svart hår, mörka ögon, fint mejslade ansiktsdrag och är diskret klädd. Hon är brorsdotterdotter till den gamle advokaten Samuel Rosenbaum, som Leif Silbersky och Olov Svedelid skrivit en rad romaner om. Hon dyker upp som en överraskning i Rosenbaums liv, och finns vid hans sida även sedan hon gift sig med Paolo och fått barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Upplösningen Bild på bokomslag för Bilden av ett mord Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis Bild på bokomslag för Hämnden är aldrig rättvis
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • Cato Isaksen

    Man

    Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ormbäraren Bild på bokomslag för Drömfångaren Bild på bokomslag för Sorgmantel Bild på bokomslag för Nattsystern Bild på bokomslag för Orkestergraven +7 st