Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Peter Pascoe

    Man

    Den välutbildade, väluppfostrade, intelligente men något fantasilöse kriminalaren Peter Pascoe är ständig följeslagare till sin burduse chef Andy Dalziel i deckare av Reginald Hill. Pascoe har bekymmer: förutom Dalziel även en far som aldrig kunnat acceptera att sonen blev polis istället för bonde, samt en hustru, Ellie – de har ett barn tillsammans – i ett äktenskap som knakar i fogarna.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mysteriespel : en Dalziel och Pascoe-roman Bild på bokomslag för Det mörka arvet : en Dalziel och Pascoe-roman Bild på bokomslag för Under jorden : en Dalziel och Pascoe-roman Bild på bokomslag för Bländverk : en Dalziel och Pascoe-roman Bild på bokomslag för Godmorgon midnatt : en Dalziel och Pascoe-roman +8 st
  • Fabian Risk

    Man

    Kriminalare som tjänstgör i sin gamla hemstad Helsingborg, dit han omplacerats från Stockholm efter en miss i tjänsten. Fabian Risk bor i radhus, är gift med Sonja och har dottern Matilda och sonen Theodor. Hans liv är fyllt av problem: frun har varit otrogen, dottern blir skottskadad och sonen har olämpliga vänner. Författaren Stefan Ahnhem låter honom finna tröst i en stor cd-samling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Offer utan ansikte Bild på bokomslag för Den nionde graven Bild på bokomslag för Arton grader minus Bild på bokomslag för Motiv X Bild på bokomslag för X sätt att dö
  • Pontus Koch

    Man

    Han är född gotlänning, men är bosatt i Malmö där han också arbetar. Kriminalkommissarie Pontus Koch är medelålders, blek och mager, bär glasögon och har ”mahognyfärgat” hår. Han är också frånskild och ensamstående, samt alltid välklädd i grått och svart. Som mordutredare är han eftertänksam, noggrann – och rätt långsam, enligt hans skapare Sten Wilding (pseudonym för Bennie Liljenfors).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Korpen Bild på bokomslag för Vita frun Bild på bokomslag för Soldaten i fält
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur