Exempel på litterära figurer
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
-
Klara Andersson
Kvinna
En av få svenska kvinnliga spioner i litteraturen, verksam för CIA och svensk säkerhetstjänst. Privat är Klara Andersson tolk och TV-producent, och har varit bosatt 20 år i Spanien då hon var gift med Manuel, vars barn hon ännu har god kontakt med. Hon är runt 50 år gammal, lång, rundhyllt och attraktiv, och ändrar ofta hårfärg. Och så är hon huvudperson i tre romaner av Maria Gustafsson.
-
Alex Morrow
Kvinna
Hon har rötterna i arbetarklassen, är kriminalare i Glasgow, mor till tvillingar och huvudperson i polisromaner i ”tartan noir”-genren av Denise Mina. Morrow är inte alltid sympatisk eller korrekt, men hon kämpar för att få arbetslivet att gå hop med modersrollen samt mot kvinnofientliga chefer och kolleger i ett Glasgow som kännetecknas av växande klassklyftor och allt grövre brottslighet.
-
Maurice Wallion
Man
Journalist på Dagsnyheterna i Stockholm i början av förra seklet, och – försäkrar hans skapare Jul(ius) Regis – internationellt känd som ”detektivreportern”. Maurice Wallion är lång och slätrakad, har djup röst, grå ögon, bred panna och framskjutande haka. Han har även en enastående förmåga att få såväl tidningens redaktion som polisen att följa hans anvisningar då han utreder ett brott.