Exempel på litterära figurer
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Carol Jordan
Kvinna
Kriminalaren Carol Jordan leder en specialgrupp för utredning av grova våldsbrott i fiktiva Bradfield i England. Hon samarbetar med profileraren Tony Hill i en svit deckare av Val McDermid. De har ett trassligt privat förhållande, som tar slut när Jordan lämnar yrket: hon bryter ihop efter mordet på hennes bror. Senare gör hon dock come back i poliskåren, och samarbetet med Hill upphör inte.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Fleming Stone
Man
Han trivs bäst i sitt välförsedda bibliotek – det är dit privatdetektiven Fleming Stone drar sig då han grunnar på ett besvärligt fall i romanerna av Carolyn Wells. Och de är många, fler än 60. Så ser han också mycket ”lärd” ut, är extremt allmänbildad och dessutom tystlåten, korrekt och vänlig med ett ”sympatiskt” ansikte. Vanligen är det polisen som kommer till honom och ber om hjälp.
Förekommer i:
