Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Maria Kallio
Kvinna
Hon var bara 23 år när hon fick sin första tjänst hos polisen, men har arbetat sig upp till chefsställning på kriminalen i finska staden Esbo. Hon har också blivit äldre i Leena Lehtolainens böcker om henne, gift sig med Antii Johannes Sarkela och fått barn. Rödhåriga och vältränade Maria Kallio är en tuff, om det krävs t.o.m. barsk feminist som uppskattar god whisky – i måttliga mängder.
Förekommer i:
-
Fredrik Broman
Man
Efter flera års anställning i Stockholm får Fredrik Broman, drygt 40 år gammal, en tjänst vid kriminalpolisen i Visby, och flyttar till Gotland med hustrun Ninni och sönerna Joakim och Simon. Han får lösa flera mordfall, blir svårt skadad i tjänsten, har problem i äktenskapet och blir osäker på både sin livssituation och sin hälsa. Vilket Håkan Östlundh skildrat i en svit polisromaner.
Förekommer i:
-
Richard Hannay
Man
Han föddes i Skottland, lärde sig tyska av faderns affärsvänner, men växte upp i Sydafrika. Som soldat deltog han i boer-kriget, men flyttade 1914 tillbaka till England, och drogs in i det första av de äventyr som John Buchan skrivit om honom. Richard Hannay var verksam som spion under första världskriget, men gifte sig därefter med Mary Lamington, fick sonen Peter John och blev bonde.
Förekommer i:
