Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
-
Fredrik Beier
Man
Norsk kriminalpolis, som kämpar mot ångest och självförebråelser sedan det yngsta av hans tre barn avlidit. Dessutom lämnade hustrun Alice honom för en annan man – men författaren Ingar Johnsrud avslöjar att Fredrik Beier fortfarande har ett sexuellt förhållande med henne, trots att han skaffat en ny flickvän, Bettina. Han är runt 50 år gammal, mager med grå stråk i håret och tunn mustasch.
-
Barry Duckworth
Man
Medelålders kriminalinspektör som har allt från en huvudroll till små biroller i Linwood Barclays böcker om staden Promise Falls. Barry Duckworth försöker förgäves att banta och dölja sitt glesnande hår genom att kamma det över flinten. Han är lyckligt gift, har inget mörkt förflutet och ser så vardaglig ut att ingen riktigt lägger märke till honom. Men han är envis och han löser sina fall!
-
Roland Hassel
Man
Medelålders, tuff och <i>mycket</i> stryktålig polis i Stockholm, sedermera även aktiv i internationell brottsbekämpning i böcker av Olov Svedelid. Det är hårdkokta skildringar om brutal, vanligen organiserad brottslighet, och Roland Hassel råkar ofta illa ut – en gång är han t.o.m. död någon minut. Han är skild från Cilla, men omgift med Virena med vilken han har dottern Elin.