Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

• Gunnar Bergman

  Man

  Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Micke (Mikael) Norell

  Man

  Egentligen är han ekonomijournalist, men har även arbetat bl.a. som konsult åt ett fondbolag och varit delägare i ett företag. Enligt författaren Hans-Olov Öberg är Mikael ”Micke” Norell egentligen en helt vanlig söderkis som gillar öl och helst hade suttit hemma med hustrun Sara och sonen Simon och lyssnat på Black Sabbath-skivor. Dock hamnar han ideligen i olika ekonomiska brottshärvor.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Esther Edh

  Kvinna

  Svensk åklagare som arbetar för EU:s organ för straffrättsligt samarbete, Eurojust, i Haag. Esther Edh är – sägs i böckerna av Malin Thunberg Schunke – välutbildad och attraktiv med bestämd mun, blågröna ögon samt något missprydande glasögon. Hon är ensamstående, men saknar inte beundrare – t.ex. älskaren Johnny Kallert – och har en färgstark och effektiv chef i italienskan Fabia Moretti.

  Läs mer

  Förekommer i:

  

• Monika Pedersen

  Kvinna

  Det är personalbrist som gör att den unga, ambitiösa ordningspolisen Monika Pedersen tar ett vikariat på våldsroteln i Stockholm. Hon är singel, trivs med jobbet, och får så småningom en fast tjänst. Senare blir hon utarbetad och allvarligt skadad i arbetet, och tillbringar fritiden med att försöka reda ut omständigheterna kring sin mors död. Åsa Nilsonne har skrivit fem romaner om henne.

  Läs mer

  Förekommer i: