Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erast Fandorin

    Man

    Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vinterdrottningen : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Turkisk gambit : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Leviathan : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Akilles död : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Särskilda uppdrag : två fall för Fandorin
  • Albin Winkelryd

    Man

    Pensionerad kriminalkommissarie, som i författaren Hans Alfredsons böcker – en roman och en novellsamling – berättar för denne om knepiga fall han löst. Albin Erenfrid Winkelryd är stor och rund och hans händer liknar ett knippe korvar. Han är änkling efter Margit, och spelar som hobby ukulele och saxofon. Dessutom röker han och umgås med sin utomäktenskaplige son Johan som bor i London.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Lagens långa näsa : 21 kriminalberättelser Bild på bokomslag för En yxa i nacken
  • Cormoran Strike

    Man

    Enbent brittisk privatdetektiv och f.d. Afghanistan-veteran med kontor i London. I den första romanen om honom av Robert Galbraith (pseudonym för J.K. Rowling) är han deprimerad med rörigt privatliv och dålig ekonomi. Situationen ändras då han får ett nytt fall och en ny kvinnlig assistent, Robin Ellacott. Han är storvuxen, med hög panna, bred näsa, tjockt krusigt hår och tjocka ögonbryn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Gökens rop Bild på bokomslag för Silkesmasken Bild på bokomslag för Karriär i ondska
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr