Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Joseph Zimmertür

    Man

    Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Doktor Z Bild på bokomslag för Marco Polos millioner
  • Van Veeteren

    Man

    Trots att han har en framgångsrik karriär som kriminalkommissarie tröttnar han på jobbet, sadlar om och blir antikvariatsbokhandlare. Men han fortsätter spela en viktig roll i Håkans Nessers böcker om polisen i Maardam. Van Veeteren är storvuxen och tung, har basröst, är frånskild och opererad för tarmcancer. Han är förtjust i klassisk musik och mörkt öl, och tuggar gärna på en tandpetare.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svalan, katten, rosen, döden Bild på bokomslag för Fallet G Bild på bokomslag för Det grovmaskiga nätet Bild på bokomslag för Borkmanns punkt Bild på bokomslag för Återkomsten +6 st
  • Siv Dahlin

    Kvinna

    Efter sin skilsmässa lämnar undersköterskan Siv Dahlin Göteborg, och tar lågavlönade anställningar i bl.a. Dalarna. Hon är medelålders och vardaglig och kämpar mot begynnande övervikt. Mer hon är också klok och observant, och när plötsliga dödsfall inträffar i böckerna av Aino Trosell litar Siv Dahlin lyckligtvis inte alltid på myndigheternas slutsatser utan gör sina egna undersökningar.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Se dem inte i ögonen Bild på bokomslag för Tvångströjan Bild på bokomslag för Om hjärtat ännu slår Bild på bokomslag för Järngreppet Bild på bokomslag för Krimineller
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr