Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Karin Adler

    Kvinna

    Hon är anställd av Göteborgspolisen, men de fall kriminalinspektör Karin Adler arbetar med utspelar sig vanligen i och kring Marstrand. Hon är vacker och ljushårig, och då hon lämnat sambon Göran – något han har rasande svårt att acceptera – bosätter hon sig på egna båten Andante. Hon inleder ett nytt förhållande, berättar författaren Ann Rosman, med den charmige kollegan Johan Lindblom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Fyrmästarens dotter Bild på bokomslag för Själakistan Bild på bokomslag för Porto Francos väktare Bild på bokomslag för Mercurium Bild på bokomslag för Havskatten
  • Berit Hård

    Kvinna

    Hon är något av en antihjältinna, lanserad i en trilogi av Unni Drougge. Där presenteras den dekadenta Berit Hård som en överviktig skandaljournalist, glad i att röka, äta skräpmat, dricka sprit, svära samt ha sex: hon har gärna one night stands – helst med yngre män. Hon är dock även en uppfriskande vass kritiker av pompösa karlar och ger blanka den i sådant som trendigt mode och stil.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Bluffen Bild på bokomslag för Förkunnaren Bild på bokomslag för Fällan
  • Reginald Wexford

    Man

    Kommissarie Reginald ”Reg” Wexford i fiktiva Kingsmarkham i brittiska Sussex var en traditionell kriminallitterär polis då Ruth Rendell introducerade honom. Överviktig, med hetsigt humör – som gav honom problem med hans överordnade – men med en trevlig och förstående familj. Under årens lopp blev han lugnare och mer tolerant, och utvecklades till en människokännare av rang.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skadan skedd Bild på bokomslag för Syndafallet Bild på bokomslag för Den beslöjade Bild på bokomslag för Dödligt sällskap Bild på bokomslag för En gång mord
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur