Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Vera Stanhope

    Kvinna

    En egensinnig, medelålders, kontroversiell kriminalkommissarie i Northumberland och i en serie polisromaner av Ann Cleeves. Stanhope är en bister ensamvarg och arbetsnarkoman, delvis beroende på att hon som barn utsattes för sexuella övergrepp av en bekant till hennes ensamstående far. Hon bor kvar i barndomshemmet, kör pappans gamla Landrover och löser mordfall på ett högst eget sätt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dolda djup Bild på bokomslag för Döda talar inte Bild på bokomslag för Glasverandan Bild på bokomslag för
  • Leo Carring

    Man

    Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Leo Carring: Pistolskottet Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för Bild på bokomslag för
  • George Smiley

    Man

    Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för I sanningens tjänst Bild på bokomslag för Mord i högre skolan Bild på bokomslag för Mullvaden Bild på bokomslag för Spegelkriget Bild på bokomslag för Spionen som kom in från kylan
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för