Exempel på litterära figurer
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Erik Morell
Man
Som tredje generationen i en polisfamilj är Erik – son till Gustav och sonson till Harald Morell – anställd vid poliskåren i Örnsköldsvik under första halvan av 1900-talet. Erik Morell är gift med Katarina, och de har fem barn av vilka också sonen Karl så småningom blir polis, och arbetar tillsammans med fadern. Historiska deckare om de tre generationerna har skrivits av Bo R. Holmberg.
Förekommer i:
-
Filip Collin
Man
En mycket vältalig, smart och världsvan svensk äventyrare och gentlemannatjuv, som så småningom också visar sig vara en skicklig detektiv. Filip Collin, som ofta kallar sig professor Pelotard, ägnar sig tillsammans med sina kumpaner – fransmannen Lavertisse och engelsmannen Graham – främst åt ekonomisk brottslighet i en rad böcker, skrivna av Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner).
-
Jonny Lilja
Man
Han är polis, men också spelmissbrukare och tvingas därför ställa upp för maffian. Det är inte det enda problemet för kriminalinspektör Jonny Lilja i Malmö. När ex-hustrun Lena mördas blir han misstänkt. Han tar sig dock samman, slutar spela och bor sedan tillsammans med adoptivdottern Maria. Han är, säger författaren Olle Lönnaeus, medelålders, luggsliten med fårat ansikte och bred mun.
Förekommer i:
