Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Maria Wern

    Kvinna

    Kriminalinspektör, först verksam i fiktiva Kronköping, där hon inte enbart utreder brott utan även försöker få familjelivet, med barn och en sällsynt odräglig äkta man, att gå ihop med en betungande arbetssituation. Senare får hon ett vikariat i Visby, och stannar så småningom på Gotland. Författaren Anna Jansson har även skrivit ungdomsdeckare med Werns son Emil i huvudrollen.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stum sitter guden Bild på bokomslag för Alla de stillsamma döda Bild på bokomslag för Må döden sova Bild på bokomslag för Silverkronan Bild på bokomslag för Drömmar ur snö +21 st
  • Jonas Carlesson

    Man

    Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Pil och båge : en bok om mordet i Losta Bild på bokomslag för Sista skriket
  • Fred Hellington

    Man

    Svensk mästerdetektiv, tidigare anställd vid Scotland Yard, som öppnar privat detektivbyrå vid Torsgatan i Stockholm på 1920-talet. Han har inte helt oväntat stora likheter med en viss Sherlock Holmes. Vid sin sida har han sin krönikör, engelsmannen Robinson ”Rob” Wilkins. Det är också under Wilkins namn som böckerna om Fred Hellington är publicerade, men de är skrivna av Harald Johnsson.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den döda hämnerskan