Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Kjell Myrman

    Man

    Kriminalkommissarie vid Stockholmspolisen, som senare får en FN-tjänst och slutligen hamnar hos Interpol. Han är mager, gråögd och rödhårig, röker och dricker mer än han borde och bli allt för lätt amoröst intresserad av kvinnor – inklusive mordmisstänkta sådana. Kjell Myrman är huvudperson i en rad pusselbetonade polisromaner och thrillers av Vic Suneson (pseudonym för Sune Lundqvist).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Är jag mördaren? : ett mord i två plan Bild på bokomslag för Döden kastar långa skuggor Bild på bokomslag för Fäll inga tårar Bild på bokomslag för I dimma dold Bild på bokomslag för Linje Langeland
  • V.I. Warshawski

    Kvinna

    V. (Victoria) I. (Iphigenia) Warshawski är en hårdkokt privatdetektiv i Chicago, som inte sällan ställer upp för socialt utslagna personer och lika ofta går till storms mot ohederliga makthavare, hycklande religiositet eller nedtystade politiska skandaler. Pappan kom från Polen, mamman hade judiskt påbrå. Hon har få vänner men en del älskare, har författaren Sara Paretsky meddelat.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svartlistad Bild på bokomslag för Utsåld
  • Christopher Silfverbielke

    Man

    Han har varit verksam som bl.a. aktiemäklare och riksdagspolitiker, men framför allt är Christopher Silfverbielke en fullfjädrad psykopat, mördare och bedragare – svensk kriminallitteraturs vidrigaste figur. Men han är snygg, charmig, välklädd och artig, vilket gör att han lätt får kvinnor på fall i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund. Och hans hämndaktioner är extremt brutala.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Återvändaren Bild på bokomslag för Uppgörelsen Bild på bokomslag för Erövraren
  • Elina Wiik

    Kvinna

    Mörk, korthårig och grönögd kriminalare i Västerås med svart bälte i judo och ett rätt hetsigt humör Hon är född 1969, är ensamstående men har i de första böckerna en gift älskare, avslöjar författaren Thomas Kanger. Elina Wiik är noggrann på jobbet, och framgångsrik utredare trots den manschauvinism hon möter i poliskåren. Dock har hon också sympatiska och kloka kolleger, främst John Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Första stenen Bild på bokomslag för Sjung som en fågel Bild på bokomslag för Den döda vinkeln Bild på bokomslag för Söndagsmannen Bild på bokomslag för Gränslandet