Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lincoln Rhyme

    Man

    Han ansågs vara världens främste kriminaltekniker då han blev så gott som totalförlamad sedan han fått ryggraden krossad i en olycka. Lincoln Rhyme, skapad av författaren Jeffery Deaver, övervägde att begå självmord när han kallades in i ett svårt fall – och kunde lösa det. Som hans ögon och ben fungerar den vackra polisen Amelia Sachs, och deras förhållande är inte enbart yrkesmässigt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dans med döden Bild på bokomslag för Den tomma stolen Bild på bokomslag för Stenapan Bild på bokomslag för Mannen som försvann Bild på bokomslag för Det tolfte kortet
  • Mårten Lind

    Man

    Han torde vara svensk kriminallitteraturs lataste (vad det gäller jobbet) och hungrigaste polis. Men trots att han ofta försätter sig i penibla situationer krånglar Mårten Lind i Falsterbo sig ur dem tack vare sin naivitet och sina krystade ursäkter, enligt författarduon Christina Olséni & Micke Hansen. Han är storväxt och frodig, gift med dalkullan ”Frugan” och stolt far till två barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Badhytten : det som göms i sand kommer fram ibland Bild på bokomslag för Fågelskådaren Bild på bokomslag för Ryttaren Bild på bokomslag för Strandhotellet
  • Fredrika Bergman

    Kvinna

    Hon skulle egentligen blivit historiker som föräldrarna önskade, men Fredrika Bergman ändrade inriktning och blev istället civil utredare hos Stockholmskriminalen. Hon är i yngre medelåldern, har ett tilldragande utseende samt en 25 år äldre gift älskare, Spencer, som hon träffar varje vecka. I Kristina Ohlssons böcker om henne samarbetar hon vanligen med kriminalkommissarie Alex Recht.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Änglavakter Bild på bokomslag för Tusenskönor Bild på bokomslag för Askungar Bild på bokomslag för Paradisoffer Bild på bokomslag för Davidsstjärnor
  • Jan Erelius

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mah-jongmorden Bild på bokomslag för Växande hot Bild på bokomslag för Mordet på dr Faust Bild på bokomslag för Sadisterna