Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Sean King

    Man

    Privatdetektiv som liksom sin kollega Michelle Maxwell fått sparken från Secret Service sedan han misslyckats som livvakt. Han är en medelålders man, med mörkt grånande hår, lång och snygg, förklarar David Baldacci. Sean King har ett löst förhållande med ex-kollegan Joan Dillinger, men han känner sig allt mer dragen till jobbpartnern Maxwell trots att de på många sätt är varandras motsats.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den gemensamma nämnaren Bild på bokomslag för Rollspel Bild på bokomslag för Geniet Bild på bokomslag för Dubbelspel
  • Ralf Krook

    Man

    Ung, jiu jitsu-tränad journalist och amatördetektiv, först bosatt i Skåne, senare i Solna, och huvudperson i fyra av Olov Svedelids första deckare. Ralf Krooks flickvän och yrkeskollega heter Lia Sjöberg, men byter namn sedan de gift sig. Hon är en pigg och äventyrlig dam, som råkar illa ut i ett par av böckerna, men får hjälp av maken och hans polisvänner Johan Verner och Lennart Rosén.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Döden fyller hundra Bild på bokomslag för Döden tystar mun Bild på bokomslag för Samtal från en död Bild på bokomslag för Skål för döden!
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur