Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ingrid Bergman

    Kvinna

    Kriminalkommissarie i Göteborg som lever för sitt arbete; hennes privatliv inskränker sig i stort sett till golf med några vänner. Ändå hopas inte minst just privata problem över henne i böckerna av Christina Larsson. Bl.a. visar sig Ingrid Bergmans far ha levt ett dubbelliv, och hon blir misstänkt för mord. När hon inleder ett förhållande med Adam blir hon oväntat gravid, 46 år gammal.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för 5:e Moseboken Bild på bokomslag för Slaskjobbet Bild på bokomslag för Du kommer inte undan ... Bild på bokomslag för Silhuetten Bild på bokomslag för Nådastöten
  • Cato Isaksen

    Man

    Kriminalkommissarie i Oslo, skicklig i jobbet men misslyckad i privatlivet som han rör till på ett oförsvarligt sätt. Unni Lindells böcker om honom är inte bara kriminalromaner, utan också skildringar av Isaksens svårigheter att anpassa sig till en mansroll som passar honom illa – och att kombinera yrkesarbetet med privatlivet. Det ger böckerna om honom en extra och ovanlig dimension.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ormbäraren Bild på bokomslag för Drömfångaren Bild på bokomslag för Sorgmantel Bild på bokomslag för Nattsystern Bild på bokomslag för Orkestergraven +7 st
  • Isabella Knyckare

    Kvinna

    Kriminalinspektör vid Stockholmsgruppen, en specialenhet inom NOA, som Lotta Luxenburg skrivit en svit polisromaner om. Isabella Knyckare har genomlidit en traumatisk upplevelse: pojkvännen och kollegan Martin mördades i tjänsten, och hon fortsätter försöka hitta mördaren. Hon ser bra ut, med rak näsa, isblå ögon och fylliga läppar. Hon arbetar ofta i par med kollegan Nikolaj Malmsten.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Infiltratören Bild på bokomslag för Rättskiparen
  • Archie Goodwin

    Man

    Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för