Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Axel Steen

    Man

    Luggsliten dansk polisman, med blå ögon, grånande svart hår och rynkigt ansikte, huvudperson i en svit romaner av Jesper Stein. Drogmissbruk och orimliga arbetstider ledde till att hustrun Cecilie och dottern Emma lämnade Axel Steen. Han byter jobb och blir säkerhetschef – samt slutar med droger – för att reparera förhållandet sedan hustrun kortvarigt varit omgift med hans tidigare chef.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Oro Bild på bokomslag för Bye bye blackbird Bild på bokomslag för Solo Bild på bokomslag för Aisha Bild på bokomslag för Papa
  • Molly Cates

    Kvinna

    Yrkesskicklig medelålders grävande kriminalreporter, ensamstående mamma samt författare. Molly Cates drivs främst av ett starkt rättspatos. Hon satsar hårt på sitt jobb, och även om hon är attraktiv och uppskattad av män har samtliga hennes förhållanden snabbt spruckit. En anledning till detta är – enligt författaren Mary Willis Walker – Cates övertygelse om att hennes far blivit mördad.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för ... och döda ligger ner Bild på bokomslag för Under skalbaggens bo Bild på bokomslag för Det röda skriket
  • Yngvar Stubø

    Man

    Kriminalinspektör i Oslo, senare kommissarie. Yngvar Stubø – som i översättningar ofta får förnamnet Adam – är en medelålders man med ett vardagligt utseende och betecknas som kärv, men är också mycket barnkär. Han träffar och bildar familj med kriminalpsykologen Inger Johanne Vik, som är huvudperson i en svit thrillerbetonade romaner av Anne Holt, och gemensamt löser makarna flera fall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det som tillhör mig Bild på bokomslag för Det som aldrig sker Bild på bokomslag för Presidentens val Bild på bokomslag för Frukta inte Bild på bokomslag för Död i skugga
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr