Exempel på litterära figurer
-
Thomas Carnacki
Man
Engelsk privatdetektiv som har vissa likheter med Sherlock Holmes. Thomas Carnacki (förnamnet nämns sällan) jagar dock inte enbart vanliga brottslingar, utan även gengångare och andra övernaturliga varelser. Om sina fall berättar han för några vänner medan han ivrigt röker på sin pipa. William Hope Hodgson skrev bara nio noveller om Carnacki, men det räckte för att göra figuren klassisk.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
-
Maureen O’Donnell
Kvinna
Hon är huvudperson i den prisbelönta Garnethill-trilogin av den skotska kriminalförfattaren Denise Mina. Unga Maureen är en människospillra: sexuellt utnyttjad av sin far, modern är alkoholist, brodern knarklangare. Själv har hon legat på mentalsjukhus, och inlett ett förhållande med sin psykiater. Men hon är envis och målmedveten, och kämpar för att lösa de problem och brott hon möter.