Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Anastasia Kamenskaja

    Kvinna

    Den unga, senare medelålders, Anastasia Kamenskaja är analytiker och utredare hos Moskvapolisen. Hon är språkbegåvad och vacker, men slarvar med utseende och klädsel. Den snälle sambon (sedermera maken) Alexej sköter hushållet och accepterar att hon ofta är för trött för sex. Hon är även huvudperson i en lång svit romaner av Alexandra Marinina (pseudonym för Marina Anatoljevna Aleksejeva).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mördare mot sin vilja Bild på bokomslag för De som dör först Bild på bokomslag för Död och lite kärlek Bild på bokomslag för Den stulna drömmen
  • Inger Johanne Vik

    Kvinna

    Hon är en kriminalpsykolog och jurist som har arbetat för amerikanska FBI, men som återvände till Norge och Oslo där kriminalinspektören Yngvar Stubø vänder sig till henne för att få hjälp med ett fall. Det får han – och dessutom gifter sig Vik och Stubø, och får så småningom också barn i de romaner som Anne Holt skrivit om paret. Vik är även huvudperson i den svenska TV-serien ”Modus”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Det som tillhör mig Bild på bokomslag för Det som aldrig sker Bild på bokomslag för Presidentens val Bild på bokomslag för Frukta inte Bild på bokomslag för Död i skugga
  • Karen Pirie

    Kvinna

    Hon är en överviktig arbetsnarkoman, men dessutom sällsynt skicklig på att utreda gamla, olösta fall i polisromaner av Val McDermid. Karen Pirie är chef för Historic Cases Unit med huvudkontor i skotska Fife. Hennes privatliv är minimalt – men inkluderar en käresta, hennes kollega Phil Parhatka, och hon sörjer djupt när han dödas i tjänsten. Men hon kastar sig snabbt över nästa ”cold case”.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett fjärran eko Bild på bokomslag för Mörka domäner Bild på bokomslag för Döden vittnar
  • Vilhelm Persson

    Man

    Den hypokondriske, knarrige och pensionerade adjunkten – känd för sitt sirliga och korrekta språkbruk – är en ytterst motvillig ”Watson” till sin svåger, det oförbränneliga Statsrådet i Bo Baldersons pusseldeckare. Allt Vilhelm Persson önskar sig är lugn och ro, men Statsrådet använder honom glatt för sina inte alltid korrekta eller ens lagligt genomförda utredningar av gåtfulla mordfall.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Statsrådet och döden