Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Loppan (Arvid) Roos

    Man

    Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Blodshämnd Bild på bokomslag för Loppan Bild på bokomslag för Igloo Bild på bokomslag för Masken Bild på bokomslag för Monika
  • Gustav Morell

    Man

    Polisman, sedermera länsman, i Örnsköldsvik fr.o.m. slutet av 1800-talet. Han är huvudperson i tre kriminalromaner av Bo R. Holmberg, och son till länsman Harald Morell i Anundsjö, som Holmberg också skrivit böcker om. Gustav Morell är en ung, ambitiös polis, som älskar hustrun Linnea och deras barn djupt. Hans son Erik tar senare över huvudrollen i ytterligare några deckare av Holmberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Väktarsax Bild på bokomslag för Uppviglaren Bild på bokomslag för Återvändarna
  • Fredrika Bergman

    Kvinna

    Hon skulle egentligen blivit historiker som föräldrarna önskade, men Fredrika Bergman ändrade inriktning och blev istället civil utredare hos Stockholmskriminalen. Hon är i yngre medelåldern, har ett tilldragande utseende samt en 25 år äldre gift älskare, Spencer, som hon träffar varje vecka. I Kristina Ohlssons böcker om henne samarbetar hon vanligen med kriminalkommissarie Alex Recht.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Änglavakter Bild på bokomslag för Tusenskönor Bild på bokomslag för Askungar Bild på bokomslag för Paradisoffer Bild på bokomslag för Davidsstjärnor
  • Jan Erelius

    Man

    Medelålders kriminalkommissarie i Malmö, som trivs så bra i staden att han stannar hemma på semestrarna. Jan Erelius har ett alldagligt utseende och är ungkarl, trots att han är trevlig och bevisligen uppskattad hos damerna. Han är duktig, om än något pedantisk, i jobbet och spelar piano på nätterna när han inte kan sova, meddelar Bertil Mårtensson som skrivit fyra polisromaner om honom.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mah-jongmorden Bild på bokomslag för Växande hot Bild på bokomslag för Mordet på dr Faust Bild på bokomslag för Sadisterna