Exempel på litterära figurer
-
Bärlach
Man
Trots att han figurerar i endast två (korta) romaner av Friedrich Dürrenmatt är kommissarie Bärlach – något förnamn nämns aldrig – en av litteraturens mest kända polismän. Han är ålderstigen, sliten och ogift, arbetar vid polisen i Bern och har cancer i magen, vilket han vet kommer att leda till hans död inom ett år. Med stor människokännedom och intuition tar han sig an sina utredningar.
Förekommer i:
-
Archie Goodwin
Man
Rex Stouts väldige privatdetektiv Nero Wolfe lämnar sällan hemmet, istället gör hans sekreterare och allt-i-allo Archie Goodwin fotjobbet – och han är själv ingen dålig detektiv. Han är snygg och artig, tuff vid behov, snabb i repliken, kan memorera förhör ordagrant och är berättare i de flesta böckerna om Wolfe. Utan honom hade hans arbetsgivare aldrig löst sina fall lika elegant.
Förekommer i:
-
Erik Winter
Man
Kriminalkommissarie i Göteborg, som i motsats till många litterära kolleger är från en välbärgad familj och har god ekonomi. Han gifter sig med läkaren Angela och blir far, berättar Åke Edwardson i sina deckare om Winter. Efter en tid av hårt arbete flyttar han med familjen till Spanien, men återvänder efter två år till Göteborg – utan familjen – och återupptar sin tjänst i Göteborg.
-
Gunnar Barbarotti
Man
Hans pappa är italienare, mamman svensk – och en av de få saker de lyckades enas om var sonens namn. Gunnar Barbarotti är kriminalare i den fiktiva svenska staden Kymlinge. Han är en eftertänksam herre med vardagligt utseende som har otur med sina förhållanden: första hustrun överger honom, den andra avlider i böckerna av Håkan Nesser. I ensamhet för Barbarotti långa inre samtal med Gud.
Förekommer i:
