Exempel på litterära figurer
-
Loppan (Arvid) Roos
Man
Kriminalinspektör vid Stockholmspolisen, som efter att ha skrivit en fantasifull rapport allmänt kallas för ”Loppan”, berättar författaren Hans Holmér. Arvid Roos är en vardaglig herre, dock populär hos damerna trots ideliga relationsproblem: han är skild från hustrun Maggan, dottern Ann dör av en överdos och när han fått tvillingar med advokaten Maria Backe lämnar hon honom för en annan.
Förekommer i:
-
Lennart (Biskopen) Brask
Man
Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.
Förekommer i:
-
Emma Sköld
Kvinna
Ung, snygg, ambitiös och karriärinriktad kriminalassistent, först i Nacka, sedan hos Länskriminalpolisen. Hennes pappa Evert har varit länspolismästare, berättar författaren Sofie Sarenbrant. Tillsammans med sambon Kristoffer har Emma Sköld dottern Ines. När Emma råkar ut för en oförklarlig ridolycka, och under flera månader hamnar i koma, visar det sig att någon traktar efter hennes liv.
-
Efraim Nylander
Man
Pensionerad provinsialläkare samt deckarfantast, som är den som helt eller delvis löser fallen i Ulf Durlings tidigaste böcker. Efraim Nylander är ungkarl, ganska rund (över 100 kg) med dubbelhakor, samt skallig med undantag för en krans av vitt hår. Han är mycket vänlig, en god sällskapsmänniska och har en skarp hjärna som förmår att koppla ihop även udda fakta till logiska resonemang.
Förekommer i:
