Exempel på litterära figurer
-
Jakob Studer
Man
Den kanske mest kända problemlösaren i tyskspråkig kriminallitteratur är överkonstapel Jakob Studer, en ensamstående äldre herre, överviktig, med ett blekt, magert ansikte och en kraftig mustasch. Han skapades av den schweizisk-österrikiske författaren Friedrich Glauser, är i huvudsak verksam på landsbygden och i småstäder och löser sina fall med hjälp av intuition och människokännedom.
Förekommer i:
-
Filip Alexandersson
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Skövde, frånskild med en dotter. I samband med ett mordfall träffar han universitetsrektorn Emma Lundgren. Det leder sedermera till äktenskap, samt två söner – enäggstvillingar. Jobbet och familjen tar dock hårt på Filip Alexanderssons krafter, förklarar författaren Kristina Appelqvist: han hamnar i depressioner och vet inte riktigt vad han vill med livet.
Förekommer i:
-
John H. Watson
Man
Sherlock Holmes krönikör och ständige följeslagare i berättelserna av A. Conan Doyle har fått ge namn åt en hel karaktärstyp i kriminallitteraturen: en detektivs högra hand, samtalspartner och beundrande vän kallas för ”Watson-gestalt”. I böcker av andra författare har läkaren Watson löst fall på egen hand. H. i hans namn står (enligt sherlockiansk forskning) för Hamish, skotska för James.
Förekommer i:
-
Ellen Elg
Kvinna
Medelålders svensk läkare och biståndsarbetare som dock vanligen arbetar utomlands, främst i Afrika och Asien. Hon har långt, blont hår, är gift med forskaren Björn – som även han arbetar internationellt – och de har två barn. I Karin Alfredssons böcker ägnar Ellen Elg sig åt att tillvarata misshandlade och förtryckta kvinnors rättigheter i samband med brottsfall i varierande kulturer.
Förekommer i:
