Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Angie Gennaro

    Man

    Angela ”Angie” Gennaro är småväxt, mörk och vacker, och privatdetektiv i romaner av Dennis Lehane, i vilka hon samarbetar med barndomsvännen och yrkeskollegan Patrick Kenzie. Hon är också djupt troende katolik, vilket gör att hon drar sig för att lämna sin make, en försupen hustrumisshandlare. Kenzie och hon löser fall i hårdkokta deckare med handlingen förlagd till Boston.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Svart nåd Bild på bokomslag för Gone, baby, gone Bild på bokomslag för En drink före kriget Bild på bokomslag för Mörker, ta min hand Bild på bokomslag för Ingenting är heligt
  • Varg Veum

    Man

    Med böckerna om privatdetektiven Varg Veum lyckades Gunnar Staalesen omplantera den hårdkokta amerikanska noir-deckaren till skandinavisk miljö – i norska Bergen. Veum är en av hemlandets mest kända litterära gestalter, huvudperson även i bl.a. TV-filmer och en tecknade serier. Han är verksam i vitt skilda sociala miljöer, och kommenterar ibland sarkastiskt dagens norska samhälle.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Som i en spegel Bild på bokomslag för Ansikte mot ansikte
  • Christer Wijk

    Man

    Kommissarie Wijk är en av den svenska kriminallitteraturens mest kända polismän. Han är född och uppvuxen i Skoga (så kallas Nora av författaren Maria Lang i hennes pusseldeckare), och löser de flesta av sina fall där och i Stockholm. Han har nära kontakt med sin mor som ännu är bosatt i Skoga, och gifter sig sedermera med sångerskan Camilla Martin – ett inte helt problemfritt äktenskap.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Siden, sammet Bild på bokomslag för Använd aldrig arsenik Bild på bokomslag för Arvet efter Alberta Bild på bokomslag för Att vara kvinna Bild på bokomslag för Camilla vid skiljevägen +37 st
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur