Exempel på litterära figurer
-
Hercule Poirot
Man
Den belgiske privatdetektiven Hercule Poirot var tidigare anställd hos polisen i hemlandet, men blev genom Agathas Christies försorg verksam i England. Han är fåfäng, talar med fransk accent, har ett äggformat huvud samt praktfulla mustascher, och löser mordfall i en rad klassiska pusseldeckare. Han blev så berömd att när Christie lät honom avlida hade Times en dödsruna om honom.
-
George Smiley
Man
Han är tämligen fet, han har liknats vid en padda, och är gift med den vackra och ständigt otrogna lady Ann Sercombe. Dessutom är George Smiley en dödlig farlig agent vid brittiska Secret Service i en svit berättelser av John Le Carré. Innan han går i pension hinner han också bli högsta chef för underrättelseverksamheten. I några av de tidiga böckerna är han dock mer verksam som detektiv.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Michael Stanic
Man
Kriminalare i Malmö, senare säkerhetsansvarig på ett diamantföretag, som liksom sin skapare Tony Manieri har italienska rötter. Michael Stanic, några och 30 år gammal, är en ovanligt tuff svensk polis: bufflig och med kort stubin. Han har markerade ögonbryn och mörk skäggstubb, är inte särskilt lång eller bred, men vältränad. Hans närmaste är systern Isabella och hennes lille son Niklas.
Förekommer i:
