Exempel på litterära figurer
-
Meyer Meyer
Man
Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
-
Peter Pascoe
Man
Den välutbildade, väluppfostrade, intelligente men något fantasilöse kriminalaren Peter Pascoe är ständig följeslagare till sin burduse chef Andy Dalziel i deckare av Reginald Hill. Pascoe har bekymmer: förutom Dalziel även en far som aldrig kunnat acceptera att sonen blev polis istället för bonde, samt en hustru, Ellie – de har ett barn tillsammans – i ett äktenskap som knakar i fogarna.
-
Joseph Zimmertür
Man
Psykoanalytiker som främst är verksam i Amsterdam, och som har ett snarast parodiskt judiskt utseende. Men han är positivt skildrad av författaren Frank Heller (pseudonym för Gunnar Serner): dr. Zimmertür beskrivs som vänlig, diplomatisk, beläst och allmänbildad – och han är en duktig detektiv med stor människokännedom. Privat är han ogift och barnlös, och har vänner i de bästa kretsar.