Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Hanna Skogholm

    Kvinna

    En medelålders, lång, slank och mörk rättspsykiater i Göteborg, gift med religionshistorikern Jan och mor till tre barn. Som liten opererades hon för sin klumpfot. Hanna Skogholm löser en svit märkliga mordfall i romaner av Sven Westerberg. Men hon är egentligen ingen detektiv – snarast en psykologisk utredare. Ibland utsätts hon och familjen för hot och attentat från bl.a. nynazister.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Judinnans tystnad Bild på bokomslag för Abonnemanget har upphört. Hänvisning saknas ... Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Flugfiskaren Bild på bokomslag för Guds fruktansvärda frånvaro
  • John Cardinal

    Man

    Han är en uppskattad polis och familjefar då hans hustru hittas död efter vad som förmodas vara självmord. Dessutom är kriminalaren Cardinal utan att själv veta det misstänkt för att ha tagit mutor. Han frias, och börjar arbeta med s.k. cold cases i den fiktiva staden Algonquin Bay i Ontario i Kanada tillsammans med den yngre kollegan Lise Delorme i en svit kriminalromaner av Giles Blunt.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Fruset offer Bild på bokomslag för En stilla storm Bild på bokomslag för Schamanen Bild på bokomslag för När du läser detta Bild på bokomslag för Fader Död
  • Dicte Svendsen

    Kvinna

    Hon är journalist, under senare år på frilansbasis, och bosatt utanför Aarhus i Danmark. Hon har en pojkvän, Bo, en dotter, Rose, och en son, Peter Boutrup, som hon tvingades adoptera bort då han föddes. Han är f.d. fängelsekund, och medverkar i flera av de deckare som Elsebeth Egholm skrivit om Dicte – i några är han t.o.m. huvudperson. Böckerna kategoriseras dock som s.k. femikrimi.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dolda fel och brister Bild på bokomslag för Självrisk Bild på bokomslag för Personskada Bild på bokomslag för Närmast anhörig
  • Flavia de Luce

    Kvinna

    På 1950-talet var den moderlösa Flavia de Luce inte särskilt uppskattad av fadern och systrarna. Hon var visserligen en ganska vanlig och vardaglig 11-12–åring (med tandställning), men mogen för sin ålder, dessutom envis, egensinnig och smart samt sysslade med illaluktande kemiska experiment. Dessutom löste hon, till polisens förtrytelse, mord i de böcker som Alan Bradley skrivit om henne.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den bittra pajens sötma Bild på bokomslag för Mord är ingen barnlek