Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Meyer Meyer

    Man

    Den polskättade juden Max Meyer hade ett kuriöst sinne för humor: han lät döpa sin son till Meyer Meyer. Namnet bidrog till att pojken blev hackkyckling i skolan. Som vuxen blev han helt flintskallig, polisdetektiv, tålmodig samt gift med den moderliga Sarah med vilken han har tre barn. Han tjänstgör i 87:e polisdistriktet i Isola i polisromaner av Ed McBain (pseudonym för Evan Hunter).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sokrates bägare Bild på bokomslag för Sista dansen Bild på bokomslag för Fat Ollies bok Bild på bokomslag för Sångfågel Bild på bokomslag för Stora stygga stan
  • Syster Fidelma

    Kvinna

    Keltisk konungadotter – och därmed prinsessa – som blir nunna och löser en rad mysterier i England och främst på Irland under 600-talet. Hon har stor hjälp av sin gode vän och sedermera make, den saxiske munken Broder Eadulf, berättar författaren Peter Tremayne (pseudonym för Peter Berresford Ellis). Syster Fidelma är vacker, med blågröna ögon och rött hår, och en god mor för sina barn.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för
  • Bennie Griessel

    Man

    Han är en medelålders kriminalare i Kapstaden, av medellängd med grånande rufsigt hår, fårat ansikte och slaviskt utseende. Bennie (i originalversionen Benny) Griessel har dock problem. Han super – varför hustrun Anna och deras två barn kastar ut honom, och hon finner en ny partner. Han kämpar envetet mot missbruket, berättar Deon Meyer, och inleder ett förhållande med sångerskan Alexa.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Devils peak Bild på bokomslag för Tretton timmar Bild på bokomslag för 7 dagar Bild på bokomslag för Kobra Bild på bokomslag för Ikaros
  • Johanna Stjerne

    Kvinna

    Hon är ung, slank och vacker – samt har rykte om sig att vara livsfarligt effektiv. Johanna Stjerne enrolleras till den superhemliga svenska säkerhetsorganisationen Enheten i den första boken om denna, liksom de övriga skriven av Kjell E. Genberg. Hon blir först en centralfigur i och senare chef för Enheten genom att med goda resultat bekämpa bl.a. organiserad brottslighet och spioner.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Ett hjärta för guld Bild på bokomslag för Kusinen från Sibirien Bild på bokomslag för Kommando 2010 Bild på bokomslag för Paradisets bakdörr Bild på bokomslag för Den ensamme galningen