Exempel på litterära figurer
-
Sebastian Bergman
Man
Han var en omtyckt person, respekterad som rättspsykolog och ansedd som Sveriges främsta expert på gärningsmannaprofiler – tills han förlorade hustru och dotter i en naturkatastrof. Då slutade han jobba, blev sexmissbrukare och allmänt otillgänglig. Motvilligt har dock Sebastian Bergman tinat upp och låtit sig lockas tillbaka till sitt yrke i böckerna av Hans Rosenfeldt och Michael Hjorth.
Förekommer i:
-
Svea Lundström Duval
Kvinna
Hon är egentligen döpt till Simone Lundström Duval och har i hela livet kämpat mot sin mammas dröm: att dottern skulle bli en vacker exotisk artist. Istället är Svea – som hon själv kallar sig – en vacker jurist, och verksam som åklagare och advokat i en kort svit kriminalromaner av yrkeskollegan Tove Klackenberg. Svea är först verksam i Värmland, senare i bl.a. Jämtland och Härjedalen.
Förekommer i:
-
Anton Modin
Man
1984 skulle han fylla 19 år, och gjorde lumpen som attackdykare på Kustjägarskolan. Anton Modin siktade på en militär karriär, men blev istället anställd av en hemlig svensk säkerhetstjänst. Han lämnade denna sedan han förlorat fru och barn i Estonia-katastrofen. Både före och efter detta låter författaren Anders Jallai honom bli involverad i en rad verkliga svenska politiska brottsfall.
-
Jonas Carlesson
Man
Eftersom prosten Jonas Carleson (eller Carlesson, stavningen varierar) anser sig vara ondskans tuffaste motståndare i fiktiva Losta församling utreder han med kraft och föga finkänsligt de brott som begås där. Prosten är kraftigt byggd, med stor näsa, stora tänder, stora fötter men låg panna. Han är ganska lik en häst, förklarar hans skapare Anders Hellén (pseudonym för prosten Carl Greek).
Förekommer i:
