Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Malcolm Fox

    Man

    Han är inte älskad av kollegerna i poliskåren, eftersom han arbetar med att utreda deras eventuella tjänstefel. Malcolm Fox är en storvuxen och frånskild medelålders man, som oroar sig för sin spröde far och alkoholiserade syster – själv är han sedan länge nykterist. Han arbetar i Edinburgh, där han blir samarbetspartner med en annan av författaren Ian Rankins huvudpersoner: John Rebus.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Misstro Bild på bokomslag för En omöjlig död Bild på bokomslag för En annan mans grav Bild på bokomslag för Helgon eller syndare Bild på bokomslag för Även vilda hundar
  • Tom Ripley

    Man

    Han är charmig, snygg och kultiverad samt en helt empati- och hänsynslös seriemördare och psykopat, huvudperson i fem klassiska thrillers av Patricia Highsmith. Thomas ”Tom” Ripley blev föräldralös som femåring, och uppfostrades av en känslokall kvinnlig släkting. Han gifter sig sedermera med den förmögna Héloïse Plisson, men har trots detta framgångsrikt fortsatt sin brottsliga karriär.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man med många talanger Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man utan samvete Bild på bokomslag för Mr Ripley : en man med onda avsikter Bild på bokomslag för
  • Bertil Durell

    Man

    Han känns igen på sitt röda hår och den knubbiga figuren. Därtill har han vildsint färgglada slipsar och kan vissla alla de mest kända ariorna ur de mest kända operorna. När läsarna f.f.g. möter Bertil Durell är han kriminalassistent, men befordras raskt under årens lopp. Dessutom gifter han sig med den politiskt radikala Vera Bernheim samt löser ”omöjliga” brott i romaner av Jan Ekström.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morianerna Bild på bokomslag för Träfracken Bild på bokomslag för Ålkistan
  • Gunnar Bergman

    Man

    Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Annars dör man : roman om en brottsling Bild på bokomslag för Gammal ost : detektivromantiserad berättelse som sönderfaller i tre tragiska delar Bild på bokomslag för Hemsökelsen Bild på bokomslag för Säg PIP! : detektiv roman i Ess-dur