Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Erast Fandorin

    Man

    Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vinterdrottningen : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Turkisk gambit : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Leviathan : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Akilles död : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Särskilda uppdrag : två fall för Fandorin
  • Maria Lindh

    Kvinna

    Kriminalinspektör Maria Lindh flyttar med maken Jonas – framgångsrik kock – och lilla dottern Emilie Beata från Stockholm till Filipstad. Trots att hon tjänstgör i Örebro och är specialiserad på miljöbrott blir hon upprepade gånger indragen i mordutredningar i hemstaden. Hon är en skicklig utredare, samt blond, lång och slank, med tunna läppar och liten näsa, berättar Birgitta Edlund.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den ammande polisen Bild på bokomslag för Den badande kocken Bild på bokomslag för Den sjungande skorpionen
  • Tommy Bergmann

    Man

    Kriminalare i Oslo, runt 40 år gammal, är en man som hatar sig själv och känner ständig ånger. Orsaken är att han misshandlade sin ex-sambo Hege tills hon lämnade honom. Hans trauma blir inte mindre av de ofta fruktansvärda fall han utreder, bl.a. mord på barn och ungdomar, i böckerna av Gard Sveen. Ofta går Tommy Bergmann emot chefernas önskemål och order, men hans envishet ger resultat.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Den siste pilgrimen
  • Sven Thorén

    Man

    Kriminalkommissarie i Stockholm, och en viktig person i de flesta av Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Sven Thorén tycker – sitt yrke till trots – illa om att snoka i människors privatliv. Hans eget är inte så lyckligt: han och hustrun Anita försöker förgäves få barn, och deras misslyckande leder till att hon begår självmord. Han sörjer, och tröstar sig med fisketurer till Norrland.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Maratonmannen Bild på bokomslag för Bara till graven Bild på bokomslag för Där kanonen blommar : en kriminell roman Bild på bokomslag för Hundarna yla för lik Bild på bokomslag för Mördare! Mördare!