Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Auguste Dupin

    Man

    En av alla tiders mest kända litterära figurer, och förebild för en lång rad fiktiva problemlösare – bl.a. Sherlock Holmes. Detta trots att chevalier Auguste Dupin medverkar i bara tre noveller av Edgar Allan Poe. Han är ung, av god familj, men har det knapert ekonomiskt. På dagtid stänger han sig inne i sitt hem, röker och läser, nattetid vandrar han ofta på gatorna i hemstaden i Paris.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Morden på Rue Morgue [Valda noveller] Bild på bokomslag för Hemligheten med Marie Rogêt [Underliga historier : förra delen] Bild på bokomslag för Det stulna brevet [Guldbaggen och andra berättelser]
  • John Hillman

    Man

    Som ung var John Hillman äventyrare och arméanställd: han har kaptens grad. Efter några års vistelse i USA återvände han till Sverige, och öppnade en privatdetektivbyrå. Enligt författaren Folke Mellvig gick denna så bra att han kunde anställa ännu en detektiv, den unga, vackra Kajsa Larsson som raskt såg till att chefen friade till henne. Därefter arbetar de framgångsrikt tillsammans.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Stjärnfall Bild på bokomslag för Mord på halsen Bild på bokomslag för Hillman och Kavaljeren Bild på bokomslag för Farligt för familjen Bild på bokomslag för Den gula bilen
  • Erik Morell

    Man

    Som tredje generationen i en polisfamilj är Erik – son till Gustav och sonson till Harald Morell – anställd vid poliskåren i Örnsköldsvik under första halvan av 1900-talet. Erik Morell är gift med Katarina, och de har fem barn av vilka också sonen Karl så småningom blir polis, och arbetar tillsammans med fadern. Historiska deckare om de tre generationerna har skrivits av Bo R. Holmberg.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Knivsliparen Bild på bokomslag för Bedragarna
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr