Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Ulrika Stål

    Kvinna

    Självsäker, egocentrisk men skicklig advokat och duktig detektiv i Stockholm, huvudperson i advokaten Ann-Christin Henshers fem deckare. Ulrika Stål är snygg, klär sig flott och dyrt, syns ofta i innekretsar och satsar allt på jobbet. Hon har en snäll och eftergiven äkta man, Stefan, som tar hand om barn och hushåll tills hon skaffar sig en älskare varefter skilsmässan blir ett faktum.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Skulden till Daniel Bild på bokomslag för I orätta händer Bild på bokomslag för I lögnens spår Bild på bokomslag för Naken ängel Bild på bokomslag för Kobrans öga
  • Pi Nyberg

    Kvinna

    Hon heter faktiskt Pi: hennes pappa var matematiker med ett kuriöst sinne för humor. Hon är ung, pigg och vacker, anställd på Sveriges Radio och gift med advokaten Alex Nyberg; de bor i en villa i Trollbäcken. Dessutom är Pi Nyberg deckarfantast, läser mycket och kan inte låta bli att framgångsrikt delta i undersökningarna då hennes make arbetar med brottsfall i tre romaner av Folke Mellvig.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Sist till kvarn Bild på bokomslag för Lyckta dörrar Bild på bokomslag för Dödens mannekänger
  • Barbara Havers

    Kvinna

    I motsats till många kvinnliga poliser i kriminallitteraturen är Havers inte vacker. Enligt hennes skapare Elizabeth George är hon tvärtom tämligen ful, och missköter sitt utseende. Hon är dessutom svår att samarbeta med: lynnig, egensinnig och med hetsigt temperament. Ändå fungerar hon väl i kombination med sin raka motsats, den väluppfostrade och prydlige kommissarien Thomas Lynley.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Minnets labyrint Bild på bokomslag för Fullständiga bevis Bild på bokomslag för För hennes eget bästa Bild på bokomslag för En högst passande hämnd Bild på bokomslag för Pappas lilla flicka +17 st
  • Barbe (Barbro) Belling

    Kvinna

    Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Dörjevångagåtan : privatdetektiven Barbro Bellings äventyr