Meny

Litterära figurer

Exempel på litterära figurer

  • Lennart (Biskopen) Brask

    Man

    Han kallas ”Biskopen”, både p.g.a. sitt efternamn och det faktum att han inte har några förhållanden med kvinnor. Han är en kort och tämligen rundlagd herre i övre medelåldern, chef för en hemlig svensk underrättelsetjänst i en svit romaner av Sven Westerberg. Lennart Brask bor i Stockholm, bär glasögon, är noggrann med klädseln (men ingen snobb), och är en herre som inte litar på någon.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Andras väg har rastplatser i solen Bild på bokomslag för Onsalaaffären Bild på bokomslag för Pragincidenten Bild på bokomslag för Kabinettssekreteraren Bild på bokomslag för Göteborgsmorden
  • Jacob Colt

    Man

    Han är en rutinerad, medelålders kriminalare i Stockholm, gift med Melissa som han har dottern Elin och den homosexuelle sonen Stephen med. I sin tvekamp mot psykopaten Christopher Silfverbielke, skildrad i en svit romaner av Dan Buthler och Dag Öhrlund, förlorar han dock jobbet (han hamnar istället i Europol), familjen och självrespekten. Men den envise Jacob Colt ger inte upp striden.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Förlåt min vrede Bild på bokomslag för En nästan vanlig man Bild på bokomslag för Mord.net Bild på bokomslag för Grannen Bild på bokomslag för Ares tecken +7 st
  • Aurelio Zen

    Man

    Kriminalkommissarie Zen är en ensamvarg med bas i Rom, men som löser fall runt om i Italien. Han kan förefalla klumpig, men hans envishet och nonchalanta attityd vad det gäller polisbyråkratiska regler gör honom framgångsrik – och illa sedd hos cheferna. Han skapades av engelsmannen Michael Dibdin, tänkt för en enda bok, men blev så populär hos läsarna att han återkom i ytterligare tio.

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Kabal Bild på bokomslag för En lång avslutning Bild på bokomslag för Dödens lagun Bild på bokomslag för Così fan tutti
  • Erast Fandorin

    Man

    Rysk polis, underrättelseagent och spion i tsarernas Ryssland under slutet av 1800- och början av 1900-talet. Erast Petrovich Fandorin kände aldrig sin mor, och då hans bankrutte far avled när sonen var 19 år gammal tvingades denne avsluta sina studier och börja arbeta i poliskåren. Hans lysande karriär är skildrad i en rad böcker av Boris Akunin (pseudonym för Grigorij Tjchartisjvili).

    Läs mer

    Förekommer i:

    Bild på bokomslag för Vinterdrottningen : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Turkisk gambit : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Leviathan : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Akilles död : ett fall för Fandorin Bild på bokomslag för Särskilda uppdrag : två fall för Fandorin