Exempel på litterära figurer
-
Harry (Henry) Nelson
Man
Medelålders kriminalkommissarie i Norfolk, där han samarbetar med rättsarkeologen Ruth Galloway i en serie deckare av Elly Griffiths (pseudonym för Domenica Maxted). Harry Nelson är gift med Michelle, och har tre barn med henne – men också en dotter med Galloway efter en tillfällig natt tillsammans. Han är lång och mörk, med grånande hår och har rykte om sig att bli brysk då han är otålig.
-
Göran Ålund
Man
Hårt arbetande kriminalare i Stockholm, först vid Stockholmspolisen, senare i Rikspolisens IT-rotel. Han är en ”smart” polis som utreder olika former av brott, bl.a. mord, terrorism, knarkhandel och bedrägerier. Han drabbas dock av personliga problem – men hämtar sig – sedan hans sambo och kollega Marie mördats i en bok av Ålunds yrkeskollega och skapare, kriminalkommissarie Bo Norgren.
Förekommer i:
-
Olle Lyck
Man
DN-journalisten Olle Lyck har en god näsa för nyheter, men har också såväl nerv- som spritproblem. Det hindrar inte att han är en minnesvärd problemlösare i samtliga Uno Palmströms samhällskritiska deckare. Olle Lyck är magerlagd, har utstående öron, klen skäggväxt och en begynnande flint, men inleder ändå ett förhållande med kriminalinspektör Evy Ivarsson, och de får tillsammans sonen Kalle.
Förekommer i:
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
