Exempel på litterära figurer
-
Gunnar Bergman
Man
Enligt hustrun – sedermera ex-hustrun – Kerstin har polisinspektör Gunnar Bergman ett jämnt humör: han är ständigt förbannad. Det leder också till att hon och barnen lämnar honom, och han ägnar sig därefter mer åt sprit och kortspel än åt att lösa brott. Han är slarvig, men har höga tankar om sig själv, och kan ibland visa framfötterna, vilket framgår i en handfull romaner av Ulf Durling.
Förekommer i:
-
Maria Lindh
Kvinna
Kriminalinspektör Maria Lindh flyttar med maken Jonas – framgångsrik kock – och lilla dottern Emilie Beata från Stockholm till Filipstad. Trots att hon tjänstgör i Örebro och är specialiserad på miljöbrott blir hon upprepade gånger indragen i mordutredningar i hemstaden. Hon är en skicklig utredare, samt blond, lång och slank, med tunna läppar och liten näsa, berättar Birgitta Edlund.
Förekommer i:
-
Ludwig Licht
Man
En udda agent, som inledde sin karriär vid Stasi, gick över till CIA och därefter försökte etablera sig som krögare, men istället blev frilansande spion. Thomas Engström har skapat en antihjälte i Ludwig Licht, vars pappa var nazist. Han är alkohol- och amfetaminberoende, ständigt irriterad och ser vanligen tilltufsad ut med oklippt hår – som ”en pundare som måste vittna i en rättegång”.
Förekommer i:
-
Johan Rokka
Man
Efter 20 år i Stockholm återvänder Johan Rokka till Hudiksvall, där han fått en tjänst som kriminalinspektör. Eftersom han är trevlig och snygg – med rakat huvud – inleder han kortvariga förhållanden med olika kvinnor samtidigt som han löser brutala mord i Gabrielle Ullberg-Westins erotiska deckare. Hans absoluta favoritdam är dock kusinen Franks femåriga dotter Silja. Privat kör han mc.
Förekommer i:
