Exempel på litterära figurer
-
Leo Carring
Man
Juristen och privatdetektiven Leo Carring från Stockholm anses vara den i särklass mest osympatiska problemlösaren i den svenska kriminallitteraturen. Han är konservativ, snobbig, egenkär och arrogant; en ”övermänniska” som rycker på axlarna åt normal rättspraxis. Om hans privatliv är föga känt, men han är tämligen förmögen och har en bred allmänbildning, försäkrar hans skapare S.A. Duse.
Förekommer i:
-
IngaLisa Östergren
Kvinna
En småväxt, mörk jurist som är synnerligen effektiv, auktoritär och kompromisslös. Hon är gift med den stillsamme konstnären Torkel, och makarna har adopterat två barn från Korea respektive Östafrika. IngaLisa Östergren är huvudperson i nio romaner av Staffan Westerlund, i vilka hon med hjälp av en krets trogna medarbetare kämpar mot mäktiga ekonomiska intressen och våldsbenägna torpeder.
Förekommer i:
-
Roy Grace
Man
Kriminalkommissarie i Brighton, 40-plussare som när han inte löser mord i en rad böcker av Peter James söker efter hustrun Sandy. Hon försvann spårlöst på hans 30-årsdag, och när han så småningom lyckas spåra henne upptäcker han att han har en son, Bruno. Roy Grace har blont, kort hår, en någon skev näsa och kör en Aston Martin. Så småningom får han en ny partner, Cloe, och ännu ett barn.
-
Barbe (Barbro) Belling
Kvinna
Sveriges första kvinnliga privatdetektiv är en ung yrhätta som löser fall i två deckare från 1918 respektive 1919 av Malin Ödmann. Barbro ”Barbe” Belling öppnar en egen detektivbyrå i Stockholm, vilket fästmannen Bertil Dahlfält inte uppskattar. Hon är rapp i tanke och tunga, väl fnittrig och skälmsk ibland, men det finns en för sin tid rätt tydlig feministisk udd i hennes jag-berättande.
Förekommer i:
